Historia

 

Rengsjö är en gammal socken, belägen mellan Bollnäs och Söderhamn i södra Hälsingland. Redan under den yngre stenåldern finns det bevis för att människor levde och verkade i bygden.

Åren 1863-1973 var Rengsjö en borgerlig kommun. Sedan 1974 tillhör Rengsjö Bollnäs kommun. Rengsjö består av många olika byar med skiftande namn som Västra och Östra Höle, Björtomta, Västerböle, Glössbo, Berga, Nordanhöle och Västerby.

Folkmängden var 2007, 1383 personer. Men 1911 var det 1795 människor som bodde i Rengsjö.

Namnet Rengsjö är svårt att härleda men de flesta forskare tycks vara överens om att namnet kommit från en mansperson som tagit området i besiktning. Under årens lopp har namnet stavats på olika sätt och länge hette det Regnsjö.

Under 1200-talet byggdes Rengsjö gamla kyrka. Den låg intill nuvarande kyrkogård. Enligt sägen skall en mäktig man vid namn Brodde ha byggt kyrkan. Brodde bodde i Broddböle där han verkade som smed. Förutom kyrkan lät han uppföra en klockstapel med storklockan i. Han var en mäktig man i socknen och ingen fick ringa till högmässa förrän de såg honom komma ridande nedför backen som än i dag kallas Ringsbacka.

Från 1500-talet , då Gustav Vasa regerade, finns också en sägen. År 1531 ,då klockskatten skulle erläggas i Dalarna, skulle några Morakarlar med hästskjuts frakta en kyrkklocka från Mora till Stockholm. Möjligen skulle klockan fraktas till kusten för vidare transport med båt till Stockholm. Männen från Mora tog troligen vintervägen över de stora sjöarna och hamnade så småningom på Östersjöns is i Rengsjö. Där ställde de kyrkklockan för att de skulle övernatta på gästgiveriet Olanders. Om vad som sedan händer råder delade meningar. Morakarlarna sa att den svaga isen brast under det tunga lasset så att klockan sjönk till botten. Rengsjöborna trodde att de istället sänkt den själv med flit för att slippa fortsätta den besvärliga resan. Dagen efter försökte Morakarlarna att ta upp klockan igen och de hade nästan fått upp den då repen brast och klockan sjönk till djupet och där ligger den än idag.

Flera har under årens lopp försökt hitta den och ta upp klockan igen men misslyckats.

Lantbruksbygd

På 1790-talet fanns det 66 bönder, 11 torpare, 7 hantverkare och 26 soldater i Rengsjö. Socknens invånare levde av åkerbruk, boskapsskötsel och linodling .Dessutom hade man med framgång börjat att plantera äppelträd, vinbärs- och krusbärsbuskar. Det fanns 132 hästar, 486 boskapsdjur, 568 får, 626 getter och 131 svin. I skogarna var det vanligt med björnar, varg och lo.

En av många soldater som levde i Rengsjö den här tiden var Anders Lilja. Omkring 1764 kom han hem från Pommerska kriget i Tyskland och hade då med sig några potatisar. Dessa satte han vid det gamla soldattorpet Krigs nära kyrkan och där antas att det första potatislandet i Rengsjö låg.

I slutet av 1700-talet förrättades barnundervisningen rotevis av församlingens klockare. År 1842 kom folkskolestadgan och det bestämdes att det i varje socken skulle finnas minst en skola. Samma år fick Rengsjö sin första skolstyrelse men det dröjde ända till 1851 innan man kunde börja undervisningen i den då nybyggda Kyrkskolan. Den nuvarande Kyrkskolan var färdigbyggd 1936 och förutom den har det funnits fasta skolor i Höle, Österböle, Berga och Glössbo.

Många affärer

År 1869 hade Rengsjö kommun det svårt att få budgeten att gå ihop. Inkomsterna var 394.29kr och utgifterna hela 941.07 kr. Fattigkassan fick det året bokföra en skuld på 546.78 kr till nästa år.

Under årens lopp har det funnits många som drivit handelsverksamhet i Rengsjö. Så sent som 1950-60 fanns det två affärer i Glössbo, en i Västra Höle och en i Östra Höle. Nere vid Löten fanns Konsum, Nilssons och Lötens Handel. Dessutom fanns det en blomsteraffär, ett urmakeri ,frisörer, två kaféer och två bagerier. Lötens hade också en filial i Berga.

År 1874 sköts den sista björnen i Rengsjö. Det började med att björnen försökte ta en ko uppe vid Stuttjärns fäbod. Björnen hade lagt sina ramar på kons rygg då fäbodpigan Gertrud Fröjd kom och räddade kon. Gertrud skulle ha lagt fram sitt hår så att det hängde över ansiktet. Därefter skrek hon och kastade sig gång på gång framstupa på marken. Björnen blev då rädd och sprang sin väg men den sköts senare i Nordanhöle.

Den 10 maj 1832 skedde den sista avrättningen i Rengsjö då bonden Anders Olsson från Österböle halshöggs i närheten av Yxbo på gränsen mellan Bollnäs och Rengsjö. Olsson hade slagit ihjäl en Voxnabo som stannat för att vila och äta vid Olssons skäkt i Österböle. Olsson var vid tillfället berusad och trodde att Voxnabon försökte tända eld på hans skäktbyggnad.

1907 kom elektriciteten till Rengsjö sedan disponent Anders Jonsson vid Höjen monterat en turbin vid Höjens Verkstäder. Där pågick mellan åren 1915-1920 tillverkning av bilar, den s k Rengsjöbilen som gjordes i sammanlagt 7 exemplar.

År 1929 startade samma disponent en masonitfabrik, Midnäs, som var igång till 1968 då fabriken lades ned. Under den här perioden hade Rengsjö sin storhetstid då runt 200 personer som mest arbetade vid fabriken. Man tillverkade masonitplattor, som under namnet Fibrex, exporterades över hela världen. När tillverkningen var som störst hade Rengsjö en befolkning på över 1900 personer.

Källa: Margareta Sosnierz sammanställning ” Glimtar ur Rengsjö historia en liten översikt” från 1986.

Stöd Rengsjö Framtid

Bankgiro 253-8445