{"id":148,"date":"2008-09-04T11:49:36","date_gmt":"2008-09-04T09:49:36","guid":{"rendered":"http:\/\/rengsjo.se\/?page_id=148"},"modified":"2018-09-03T13:23:02","modified_gmt":"2018-09-03T11:23:02","slug":"historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/rengsjo.se\/?page_id=148","title":{"rendered":"Historia"},"content":{"rendered":"

 <\/p>\n

Rengsj\u00f6 \u00e4r en gammal socken, bel\u00e4gen mellan Bolln\u00e4s och S\u00f6derhamn i s\u00f6dra H\u00e4lsingland. Redan under den yngre sten\u00e5ldern finns det bevis f\u00f6r att m\u00e4nniskor levde och verkade i bygden.<\/p>\n

\u00c5ren 1863-1973 var Rengsj\u00f6 en borgerlig kommun. Sedan 1974 tillh\u00f6r Rengsj\u00f6 Bolln\u00e4s kommun. Rengsj\u00f6 best\u00e5r av m\u00e5nga olika byar med skiftande namn som V\u00e4stra och \u00d6stra H\u00f6le, Bj\u00f6rtomta, V\u00e4sterb\u00f6le, Gl\u00f6ssbo, Berga, Nordanh\u00f6le och V\u00e4sterby.<\/p>\n

Folkm\u00e4ngden var 2017, 1312 personer. Men \u00e5r 1911 var det 1795 m\u00e4nniskor som bodde i Rengsj\u00f6.<\/p>\n

Namnet Rengsj\u00f6 \u00e4r sv\u00e5rt att h\u00e4rleda men de flesta forskare tycks vara \u00f6verens om att namnet kommit fr\u00e5n en mansperson som tagit omr\u00e5det i besiktning. Under \u00e5rens lopp har namnet stavats p\u00e5 olika s\u00e4tt och l\u00e4nge hette det Regnsj\u00f6.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Under 1200-talet byggdes Rengsj\u00f6 gamla kyrka. Den l\u00e5g intill nuvarande kyrkog\u00e5rd. Enligt s\u00e4gen skall en m\u00e4ktig man vid namn Brodde ha byggt kyrkan. Brodde bodde i Broddb\u00f6le d\u00e4r han verkade som smed. F\u00f6rutom kyrkan l\u00e4t han uppf\u00f6ra en klockstapel med storklockan i. Han var en m\u00e4ktig man i socknen och ingen fick ringa till h\u00f6gm\u00e4ssa f\u00f6rr\u00e4n de s\u00e5g honom komma ridande nedf\u00f6r backen som \u00e4n i dag kallas Ringsbacka. <\/em><\/p>\n

Fr\u00e5n 1500-talet , d\u00e5 Gustav Vasa regerade, finns ocks\u00e5 en s\u00e4gen. \u00c5r 1531 ,d\u00e5 klockskatten skulle erl\u00e4ggas i Dalarna, skulle n\u00e5gra Morakarlar med h\u00e4stskjuts frakta en kyrkklocka fr\u00e5n Mora till Stockholm. M\u00f6jligen skulle klockan fraktas till kusten f\u00f6r vidare transport med b\u00e5t till Stockholm. M\u00e4nnen fr\u00e5n Mora tog troligen vinterv\u00e4gen \u00f6ver de stora sj\u00f6arna och hamnade s\u00e5 sm\u00e5ningom p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6ns is i Rengsj\u00f6. D\u00e4r st\u00e4llde de kyrkklockan f\u00f6r att de skulle \u00f6vernatta p\u00e5 g\u00e4stgiveriet Olanders. Om vad som sedan h\u00e4nder r\u00e5der delade meningar. Morakarlarna sa att den svaga isen brast under det tunga lasset s\u00e5 att klockan sj\u00f6nk till botten. Rengsj\u00f6borna trodde att de ist\u00e4llet s\u00e4nkt den sj\u00e4lv med flit f\u00f6r att slippa forts\u00e4tta den besv\u00e4rliga resan. Dagen efter f\u00f6rs\u00f6kte Morakarlarna att ta upp klockan igen och de hade n\u00e4stan f\u00e5tt upp den d\u00e5 repen brast och klockan sj\u00f6nk till djupet och d\u00e4r ligger den \u00e4n idag.<\/p>\n

Flera har under \u00e5rens lopp f\u00f6rs\u00f6kt hitta den och ta upp klockan igen men misslyckats.<\/p>\n

Lantbruksbygd<\/strong><\/p>\n

\"\"P\u00e5 1790-talet fanns det 66 b\u00f6nder, 11 torpare, 7 hantverkare och 26 soldater i Rengsj\u00f6. Socknens inv\u00e5nare levde av \u00e5kerbruk, boskapssk\u00f6tsel och linodling .Dessutom hade man med framg\u00e5ng b\u00f6rjat att plantera \u00e4ppeltr\u00e4d, vinb\u00e4rs- och krusb\u00e4rsbuskar. Det fanns 132 h\u00e4star, 486 boskapsdjur, 568 f\u00e5r, 626 getter och 131 svin. I skogarna var det vanligt med bj\u00f6rnar, varg och lo.<\/p>\n

En av m\u00e5nga soldater som levde i Rengsj\u00f6 den h\u00e4r tiden var Anders Lilja. Omkring 1764 kom han hem fr\u00e5n Pommerska kriget i Tyskland och hade d\u00e5 med sig n\u00e5gra potatisar. Dessa satte han vid det gamla soldattorpet Krigs n\u00e4ra kyrkan och d\u00e4r antas att det f\u00f6rsta potatislandet i Rengsj\u00f6 l\u00e5g.<\/p>\n

I slutet av 1700-talet f\u00f6rr\u00e4ttades barnundervisningen rotevis av f\u00f6rsamlingens klockare. \u00c5r 1842 kom folkskolestadgan och det best\u00e4mdes att det i varje socken skulle finnas minst en skola. Samma \u00e5r fick Rengsj\u00f6 sin f\u00f6rsta skolstyrelse men det dr\u00f6jde \u00e4nda till 1851 innan man kunde b\u00f6rja undervisningen i den d\u00e5 nybyggda Kyrkskolan. Den nuvarande Kyrkskolan var f\u00e4rdigbyggd 1936 och f\u00f6rutom den har det funnits fasta skolor i H\u00f6le, \u00d6sterb\u00f6le, Berga och Gl\u00f6ssbo.<\/p>\n

M\u00e5nga aff\u00e4rer<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1869 hade Rengsj\u00f6 kommun det sv\u00e5rt att f\u00e5 budgeten att g\u00e5 ihop. Inkomsterna var 394.29kr och utgifterna hela 941.07 kr. Fattigkassan fick det \u00e5ret bokf\u00f6ra en skuld p\u00e5 546.78 kr till n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n

Under \u00e5rens lopp har det funnits m\u00e5nga som drivit handelsverksamhet i Rengsj\u00f6. S\u00e5 sent som 1950-60 fanns det tv\u00e5 aff\u00e4rer i Gl\u00f6ssbo, en i V\u00e4stra H\u00f6le och en i \u00d6stra H\u00f6le. Nere vid L\u00f6ten fanns Konsum, Nilssons och L\u00f6tens Handel. Dessutom fanns det en blomsteraff\u00e4r, ett urmakeri ,fris\u00f6rer, tv\u00e5 kaf\u00e9er och tv\u00e5 bagerier. L\u00f6tens hade ocks\u00e5 en filial i Berga.<\/p>\n

\u00c5r 1874 sk\u00f6ts den sista bj\u00f6rnen i Rengsj\u00f6. Det b\u00f6rjade med att bj\u00f6rnen f\u00f6rs\u00f6kte ta en ko uppe vid Stuttj\u00e4rns f\u00e4bod. Bj\u00f6rnen hade lagt sina ramar p\u00e5 kons rygg d\u00e5 f\u00e4bodpigan Gertrud Fr\u00f6jd kom och r\u00e4ddade kon. Gertrud skulle ha lagt fram sitt h\u00e5r s\u00e5 att det h\u00e4ngde \u00f6ver ansiktet. D\u00e4refter skrek hon och kastade sig g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng framstupa p\u00e5 marken. Bj\u00f6rnen blev d\u00e5 r\u00e4dd och sprang sin v\u00e4g men den sk\u00f6ts senare i Nordanh\u00f6le.<\/p>\n

Den 10 maj 1832 skedde den sista avr\u00e4ttningen i Rengsj\u00f6 d\u00e5 bonden Anders Olsson fr\u00e5n \u00d6sterb\u00f6le halsh\u00f6ggs i n\u00e4rheten av Yxbo p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan Bolln\u00e4s och Rengsj\u00f6. Olsson hade slagit ihj\u00e4l en Voxnabo som stannat f\u00f6r att vila och \u00e4ta vid Olssons sk\u00e4kt i \u00d6sterb\u00f6le. Olsson var vid tillf\u00e4llet berusad och trodde att Voxnabon f\u00f6rs\u00f6kte t\u00e4nda eld p\u00e5 hans sk\u00e4ktbyggnad.<\/p>\n

1907 kom elektriciteten till Rengsj\u00f6 sedan disponent Anders Jonsson vid H\u00f6jen monterat en turbin vid H\u00f6jens Verkst\u00e4der. D\u00e4r p\u00e5gick mellan \u00e5ren 1915-1920 tillverkning av bilar, den s k Rengsj\u00f6bilen som gjordes i sammanlagt 7 exemplar.<\/p>\n

\u00c5r 1929 startade samma disponent en masonitfabrik, Midn\u00e4s, som var ig\u00e5ng till 1968 d\u00e5 fabriken lades ned. Under den h\u00e4r perioden hade Rengsj\u00f6 sin storhetstid d\u00e5 runt 200 personer som mest arbetade vid fabriken. Man tillverkade masonitplattor, som under namnet Fibrex, exporterades \u00f6ver hela v\u00e4rlden. N\u00e4r tillverkningen var som st\u00f6rst hade Rengsj\u00f6 en befolkning p\u00e5 \u00f6ver 1900 personer.<\/p>\n

K\u00e4lla: Margareta Sosnierz sammanst\u00e4llning \u201d Glimtar ur Rengsj\u00f6 historia en liten \u00f6versikt\u201d fr\u00e5n 1986.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

  Rengsj\u00f6 \u00e4r en gammal socken, bel\u00e4gen mellan Bolln\u00e4s och S\u00f6derhamn i s\u00f6dra H\u00e4lsingland. Redan under den yngre sten\u00e5ldern finns det bevis f\u00f6r att m\u00e4nniskor levde och verkade i bygden. \u00c5ren 1863-1973 var Rengsj\u00f6 en borgerlig kommun. Sedan 1974 tillh\u00f6r Rengsj\u00f6 Bolln\u00e4s kommun. Rengsj\u00f6 best\u00e5r av m\u00e5nga olika byar med skiftande namn som V\u00e4stra och […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-148","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rengsjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/148","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rengsjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/rengsjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rengsjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rengsjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=148"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/rengsjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/148\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5963,"href":"https:\/\/rengsjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/148\/revisions\/5963"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rengsjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=148"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}